The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the Femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children?s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time..

Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till.

This essay examine the femme fatal and the head character in the play Lulu Eine Monstretra gödie by Frank Wedekind. I have studied Lulu, who would be classified as a femme fatal, in terms to see what kind of woman?s portrait a femme fatal is. I will show with the theories of Judith Butler, Jacques Lacan and Joan Riviere how the femme fatal can be seen as a construc-tion, a role done by men. As well as a strong self owned woman.

The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further.Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet.

Salome is the myth of the Oriental princess who dances for her stepfather, Herod the tetrark at his banquet. He becomes so enchanted by Salome's dance that he allows her to wish for what she wants. On the advice of Queen Herodias, Salome's mother, she asks the head of prophet John on a platter. Herod is horrified, but grants Salome's desire.This is the first in a series of Salome petitions as Mark and Matthew in the New Testament. Salome has since then never ceased to fascinate artists and writers through the ages.

Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare.Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.